Hesselby Säteris historia



Hesselby var redan under medeltiden ett säteri. Den första kända ägaren till Hesselby är Lafrenz Lafrenzson, vilken innehade godset omkring år 1310. Runt 1570 ägdes säteriet av amiral Nils Jespersson Cruus men säteriet blev sedermera indragen till kronan och år 1610 förlänad till Anders Gyllengrip. Genom gifte kom den på 1600-talet i släkten Flemings ägo, som då även ägde Lydinge. Till Hesselby hörde då elva mantal inom Tuna socken, däribland Borrlövsta Säteri.
I början på 1700-talet ärvde ryttmästaren och friherren Ulrik Alexander Stromberg godset av sin svärfar Johan Kasimir Fleming. Troligtvis sattes säteriet i brand 1719 då ryssarna eldhärjade längs med roslagskusten. Säteriet ärvdes sedan av mågen Rudbeck och senare Lindroth vars änka år 1789 skänkte Hesselby till sin dotterson, greve Karl Gustaf Lövenhjelm. Denne sålde säteriet 1816 till greve Gustaf Didrik Taube som innehade säteriet fram till 1849. I slutet av 1850-talet ägdes säteriet av släkten Horn och sedan förvärvade de två bröderna Axel och Otto Vilhelm Liljestråle säteriet 1864.
Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes tidigt 1800-tal medan flygeln är från 1700-talet, den andra flygeln brann ner år 1840 och där står nu en jordkällare. 1946 köptes säteriet av Carl Johan E Högfeldt och drivs sedan 1982 av sonen Carl Johan P Högfeldt.

Ur Erik Dahlberg Suecia Antiqua, graverad af J. v. d Aveelen 1707

Nuvarande utseende

Stamsjön

Stamsjön är en fågelrik sjö som ligger i dent nordöstra delen av marken och har Olandsån rinnande igenom. Stamsjön är populär plats för fågelskådning då den i många år bland annat hyst häckande havsörnspar.

Karta över Hesselby Säteri från 1842